Verifiering krävs.

Jag har just insett hur oerhört mycket jag älskar Vinjett. Varje dag kommer jag hem förbannad som få för att han bara bråkar konstant men idag när jag träffade honom för första gången på nästan tre veckor kunde jag omöjligt sluta le. Han är trots otaliga missöden det bästa jag har och den som jag kan krama om precis hur mycket jag vill.
Idag när jag och min mor red ut på de öppna vidderna i den kyliga blåsten och Vinjett roade sig med att ställa sig på bakbenen och backa ned i diken förstod jag vilket helvete det kommer att bli att reda ut honom efter att min syster och mor tagit hand om honom medan jag jobbat i burvik, men det slog mig även att jag är den ende som kan fixa till honom, vilket gav mig en liten pepp.