Pappa är på väg till syster och jag är på väg mot ingenting.
Eller kanske något, jag tror att all ilska jag upplever för tillfället är övergående. Eller jag hoppas det för annars måste jag hata mest i världen. Fast hata är ett starkt ord, snarade irrititera mig på allt i världen. Men det har jag tidigare nämnt och jag är en mycket irriterad/irriterande person och du får själv välja vilket.
Jag ser på mig själv och inser att jag har mittbena. Intressant, kanske inte så fagert men ibland ska man se ut såhär också. Ska kanske våga mig till musikarna i sunnanå ikväll, får väll se, hoppas!
Jag känner mig så mycket gladare än vad jag gjort de senaste inläggen, måste vara att min sömnlöshet äntligen försvunnit!!!! Ünderbart, jag känner mig som en ny person! Ska sova resten av livet, vilken underbar känsla! Helt fantastiskt!
Ungefär sådär glad, tur att hähnibähni alltid är glad och kan visa mina känslor!
